När maxtaxan inom barnomsorgen gör att personalen går på knäna för att fler barn kommit in i grupperna - i vissa fall till längre tid också - och till en högre kostnad för en del kommuner, så kan maxtaxan inom äldreomsorgen bli tvärtom, i alla fall ekonomiskt. Men eftersom bidragen är "specialdestinerade" som det så vackert heter, går det ju inte att flytta pengarna från staten till ett område till ett annat där de behövs bättre. Varför vet staten bättre än kommunerna själva?! När man förstått att inte ens en kommun kan hävda sig mot statens godtyckliga fördelning kan man förstås undra om det finns något hopp för en enskild människa att kunna leva på sin lön och inte behöva ta emot bidrag för att klara sig?!